Vår förlossningsberättelse i korthet :)

För fem månader sedan gick jag som en anka, jag hade ont som fasen och trodde jag skulle sprängas. Jag hade en jobbig graviditet och de sista dagarna va en extrem pina. I cirka en vecka gick jag runt med fruktansvärda värkar men var då bara öppen 1cm...Den 24 jan åkte vi äntligen in. Jimmy var och jobba när jag ringde och sa att det blivit värre. Han skulle inte jobba då långt pass så sa till honom att ha mobilen nära. Vid 19-tiden åkte vi mot Borås sjukhus. Vi fick ett rum på en gång . Dom gjorde snabb kurva och såg att värkarna va täta , dock bara öppen 1,5 cm. Vi väntade och väntade och väntade. På torsdag vid 11-tiden sa dom till mej att jag skulle gå på en långpromenad om jag klarade det, för jag va bara öppen 3-3,5 cm ...Jag sa till Jimmy att vi går ut i skogen , klarade inte av att bara ligga när det ändå inte hände något . Väl ute i skogen började det hända grejer , när vi hade gått cirka 1mil kände jag att de var dax att återvända till sjukhussäbgen :) när vi kom tillbaka , blev dom lite arga över att vi inte kommit in tidigare, men jag sa att jag hellre är ute och går än att bara ligga...det gjordes en ny kurva och mycket riktigt så kom värkarna ännu tajtare och jag hade öppnats 4,5. Hela natten låg jag med kvaddlar. Jag hade skrivit ett förlossningsbrev tillsammans med min BM, där stod det att jag va öppen för allt men inte kvaddlar , ändå var det de enda jag tog ;p på fredag morgon kom en sköterska in till oss och sa att jag inte öppnats mer så dom skulle skicka hem oss, men samtidigt som hon sa det kom en doktor in i rummet och skällde ut dom efter noter..doktorn hade läst min journal och tyckte det va förjäkligt att dom väntat såpass länge och hur dom sedan tänkt när dom ska skicka hem oss. Hon sa att jag var tvungen att bli igångsatt på en gång för det hade gått alldeles för lång tid. Så klockan 12 blev jag igångsatt :-)) har aldrig vart så lycklig!!! Det va mycket som hände och SHiIt va ont det gjorde dom sista tre timmarna , jag låg med lustgasen konstant . Jag ville ha EDA oxå men kunde inte i och med att jag är allergisk mot morfin.. Jag härdade ut , klockan halv nio började det på allvar . Skritten i magen trivdes inte alls där inne och alla värden gick ner. I och med att jag tog så mycket lustgas så va jag helt borta (tur va väl det) så när jag såg på datorn att det börja blinka och jag såg hur rummet bara fyldes med människor . Det blev kaos , akut kejsarsnitt var tanken, men jag fick sån jäkla panik. Tog tag i Jimmys hand , såg att han såg besvärad och ledsen ut . Jag fick ännu mer panik, började skaka och hyperväntelera . När jag fick syn på doktorn som var 1M lång och hade huckle på sej, tog det stopp för mej. Jag hörde hur dom ropa på mej att inte krysta för jag hade då inga krystvärkar men jag la händerna på magen och tryckte allt jag kunde , ut flyger en liten bebis MEN ingen står mellan mina ben , som tur var så va pappabus med i matchen , så han flög :-) en sköterska stod med höften mot mig så hon fånga huvudet och fick tag i navelsträngen :-) Allt slutade väl <3333 Fyra dagar låg vi på BB-hotellet, vilken underbar personal och va fint dom fått det , så jäkla nöjd!!!!!!!!!! Nu har vi en prinsessa på fem månader som snart kryper <333

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0