Vart tog magen vägen...
Gokväll goingar!
Vaknade i morse och bestämde mig för att storstäda. Mitt uppe i städandet ringer min kära man och då slog de slint i huvudet, vet inte vad som hände men helt plötsligt låg jag pladask på golvet på mage. Jag ramlade nåt så brutalt, mitt i hallen.. Antingen blev jag FÖR yr eller så va jag bara klumpig. De gick bra med bebis och jag blev mest rädd , Jimmy hörde ju allt i tel.luren och trodde jag svimmat , samtalet bröts och han blev ju såklart jätteroligt , men när jag ringde upp och sa att jag ramlat i hallen men att de gick bra , skratta han :) klantig ohjaa!!
Har nog stått framför spegeln i två timmar... Så sjukt att magen har fått en annan form :) nu när bebis fixerat sig nedåt så har min mage tryckts ner och Bullen ligger lägre nu. Idag har skrutten vart heltokig , mitt inne på bolles fick jag en kanonspark så va nära på att riva ner hela butiken , folk måste undrat va jag höll på mee , direkt efter kom världens dundervärk men efter lite pustande och frustande bland mjölkpaketen blev de bra och jag kom hem hel.
Vet inte om jag har skrivit detta innan men skit samma...som alla vet så vill ju skrutt kika ut eller rättare sagt känner sig ganska färdig. Detta gjorde ju att läkarna stoppade upp de hela . Men detta vet ni ju redan å de är inte detta jag vill prata om utan de jag vill komma till är att efter 33+0 stoppar dom inte längre :-)) då slipper jag ha oron att knipa i tankarna även fast jag vill att bebis ska stanna såpas länge så h+n är frisk och fullt utvecklad :) men nu är vi snart där och de känns fantastiskt <3
Imorgon ska jag faktiskt jobba , dock bara några få timmar. De ska bli så skönt att komma ut lite , även fast de är sån kort stund , älskar mitt jobb <3
Nu ska jag och mina två killar gosa ner oss i sängen med cola och köttbullesmörgås. Snart blir tre , fyra , åhhhh va jag längtar <3
Pusss på er <3
